Fredrika
Zup dawgs. I morgon far vi upp till vår stuga i Norrland. Där ska jag försöka roa mig utan el, telefon, mobiltäckning och toalett i minst en vecka. Men det ska nog gå bra, för idag köpte jag en ny skrivbok. Jag vet inte i hur många år jag har lovat mig själv att börja skriva regelbundet, så nu är ett utmärkt tillfälle börja. Senaste gången jag gjorde ett försök tyckte jag att boken var så himla fin, att jag aldrig vågade börja skriva i den. Nu letade jag upp den absolut tråkigaste boken jag kunde hitta, så det borde inte hindra mig den här gången!
Såå, det här med brist på faciliteter är egentligen inget problem för min del; tvärtom så ser jag fram emot fiske, blåbärsplockning, frisk luft och lugn och ro. Frågan är bara om det kommer bli så mycket lugn och ro, nu när mina småbröder är i farten. Nåväl, det återstår att se. Hur länge vi stannar är ännu inte bestämt, men vi brukar inte stå ut i mer än en vecka. Hejsålänge!
Det ser ut ungefär såhär. Skog så långt ögat kan nå :-)
tomorrow remember yesterday, tomorrow remember yesterday
När jag ändå är mitt uppe i ett nostalgirus här så måste jag berätta om gårdagen, då jag plötsligt drog mig till minnes några band jag lyssnade på för jag så länge sen att jag inte ens minns när det var själv. Tidigt mellanstadium eller något åt det hållet. Jag älskar verkligen när sånt händer, när man hittar något vars existens man totalt har försummat.
Ett band som jag villkorslöst älskade ett par låtar av i senare delen mellanstadiet var The Distillers, och tack vare Spotify kunde jag ju nu utan några som helst svårigheter söka upp dessa och hajpa galet hela natten.
Jag måste bara tillägga, att om jag skulle ha hört dem för första gången idag skulle jag antagligen förakta hela bandet, och inte ägna en sekund åt att lyssna vidare på det. Så jag förstår om ni känner detsamma. Men nu, när de tidigare har legat så varmt om hjärtat kände jag inget annat än samma härliga tillfredsställande lycka sprida sig i hela kroppen, precis som det gjorde för fem, sex år sedan. Om inte ännu intensivare.
haha jag älskade verkligen den här videon. Ville ha hennes hår.. :$
och DLK. bara för att jag inte kunde hitta något annat och inte vet hur man bäddar in ljudfiler ._.'
Dude. Jag var tvungen att dela med mig, även om det inte säger er något alls.
wild_crasy_elektricity by mohme to tohme
HallelååÅÅdär! Det här inlägget tillägnar jag min kära vän Emma, som jag saknar väldigt mycket och som med största sannolikhet är min trognaste läsare. Just nu är hon är hon lite nere och behöver some serious blogging att förströ sig med. Jag vet att jag inte har varit särskilt aktiv den senaste tiden då mitt bloggintresse börjar sina i brist på saker att säga, så nu är perfekta ursäkten att ta tag i det hela igen. Det är alltid uppmuntrande att veta att någon faktiskt bryr sig. :-)
Så jag hoppas verkligen att du rycker upp dig, käraste Mohme, och jag lovar att blogga så mycket jag bara orkar de få dagarna jag fortfarande har tillgång till internet på ett tag. Jag saknar dig sohm faahhnn, och lider av alla killing internisar som jag stöter på varje dag men inte kan dela med mig av.. har seriöst aldrig haft så mycket kul med någon annan som jag har haft med dig! Så na-na-naaeeej, FÖRIHELVETEEMMA, nu får vi kettsenimig ta och ses snart! Och om om du inte blir lite happier nu så blir jag wild_crasy. GRAA! BRINNER (kan hålla på i evigheter, de tar aldrig slut)!
1. soet bild som jag spårade upp på facebook ehe :$
2. nattpromenad från den omtalade kvällen som ofta går under namnet "då min finne växte så det knakade". :D
3. hahaha en avslutande liten bonusbild från äh.. 04/05? Wedins i Solna Centrum, klart som tusan att jag minns!
ÄLSAKR DJE, KETTS! PSZÜSZHHCH!y <3
Tim Buckley, WIP
Tja. Då och då får jag frågan hur jag gör mina bilder. Jag vet aldrig hur jag ska ge ett givande svar på det, så här kommer några steg-för-steg-bilder som förhoppningsvis säger er något. Den som vill ha det utförligare förklarat kan få en privatlektion någon gång. Enjoy.
(Jag har egentligen ingen speciell metod, men för att göra det tydligare så gjorde jag såhär. funkade riktigt bra.)
1.
2.
3.
4. KLAR!
Hope you liek!
Bildisar
Tog lite bilder igår på väg hem från mor-och dotterfika på mångfalden. Ska försöka bli lite mer kreativ med mitt fotande framöver, och undvika öppna platser, som redan är fina i sig. Här har ni några halvhjärtade försök.. :3
Gibb ikväll! :-D 
Tschüss.
!
Film är verkligen den ultimata konstformen.
nej tack
Idag har vi kollat på hus. Igen. Det är olika anledningar varje gång. Min favorit är dock när mamma ville ha en ny bil och tänkte köpa ett hus bara för att ha råd med det.
Jag hade varken bangat på det där pool- och sjötomtshuset eller Pippi Långstrumphuset, men nu när jag för en gångs skull är emot ett hus så blir det ett himla liv. Det var ett grått nybyggt litet hus, i ett grannskap med tusen andra likadana nybyggda små hus. Sånt gör mig alltid lite nervös. Dessutom låg hela grejen så gått som i en stor golfanläggning, så alla som bodde där var antingen golfare, eller bara übersvenssons, som har barbequefester hela dan och lyssnar på Tomas Ledin. Sådär som man är i Nykvarn, fast snäppet värre. Då bangar till och med jag.
Oljemålningar
Så efter bara några dagars sporadiskt målande har jag nu avslutat mitt första verk med de nya oljefärgerna. Det gick utan tvekan fortare än väntat, om man tänker på att bara några få timmar av den totala tiden var aktivt målande och resten väntetid på att färgen skulle torka. Hursomhelst så är jag mycket nöjd och glad över att äntligen ha kommit igång, och har något vettigt att syssla med om dagarna framöver.
Den här fagra, hemlighetsfulla damen är förresten ingen annan än David Bowie ( t . v ).
(Jag påbörjade även ett porträtt av Kate Bush, som när allt kom omkring inte alls såg ut som Kate Bush. Eftersom jag tänkte måla på en infärgad mörkbrun grund så var det ytterst svårt att ens urskilja blyertsstrecken när jag ritade skissen pang på, så vi skyller på det, right? Vet inte om jag orkar fortsätta på den, så ni för nöja er med den här halvhjärtade processbilden t . h.)
pöss.
Antichrist
Idag såg jag Antichrist med Victor. Det var bland det sjukaste jag sett i hela mitt liv. Nej vänta, det var verkligen det sjukaste jag sett. Så jag tänkte dedicera det här inlägget till Lars von Trier, som lyckades skapa en så gripande vacker film av något så oerhört brutalt och vulgärt. Provokation med klass. Jag satt med munnen halvöppen och ögonen uppspärrade mest hela tiden, av någon underlig blandning av chock och fascination. Jag har aldrig sett något liknande. Så se den. Ni som vågar.
Om det var kylan eller filmens inverkan vet jag inte, men det dröjde länge innan jag slutade darra på vägen hem. Jag är med andra ord extremt tagen.
(För att göra det klart för er så älskade jag filmen. Den var fantastisk. Ett konstverk.)
Oilsx2
I förrgår gick vi på en konstutställning, med originalkonst av giganter som Leonardo da Vinci, Henri Matisse, Van Gogh, Bruegel, Hans Holbein, Caravaggio och andra kända namn som jag har Peter Hellman att tacka för att jag känner till. För er som inte fattar hur mäktigt det är så ska jag meddela att det är så mäktigt att de flesta inte ens trodde på det. De trodde att det var förfalskningar alltså. Dels för att det var privatägt av två polska bröder och dels för att det ställs ut i en liten småstad som Karlskrona. Jag är emellertid övertygad om att de var äkta, så det var mighty fascinating. Här kan ni se tavlorna. Eh ja, bara lite fun facts till my fellow art mates.
Åhåh en annan sak. Vi hittade en konstnärshandel här vilken jag drog med pappa till och det slutade med att han köpte mig mina efterlängtade oljefärger och en gigantiskt dukrulle, vilket jag annars troligen skulle ha betalat själv. Så cheers för den! När jag kommer hem blir det olja varje dag!
Karlskrona
TJAFÖRTUSAN, ni har saknat min blogg erkänn! Inget bloggande på en vecka, det är nytt personligt rekord det. Anyways, som jag berättade i föregående inlägg så skulle jag åka till Karlskrona i måndags, och trot eller ej, men det gjorde jag också, så här är jag nu i världsarvsstaden. Ni kanske undrar vad tusan jag gör här, och det är en bra fråga det. Pappa är här för att ställa trumpeter på någon årlig mässa för brassinstrument eller något åt det hållet och hursomhelst så frågade han om jag mot förmodan ville följa med. Efter några veckors velande så tänkte jag why the heck not, packade min väska och henkade eftersom jag inte hade något bättre för mig ändå. Och jag kunde ju lika gärna göra ingenting här istället. Förresten bangar jag aldrig på semester och långa tågresor, (tänkte jag och hade ingen aning om att den sex timmar långa resan skulle tillbringas i en svettig hyrbil..) så nu är jag iallafall här och jag ångrar inte en sekund att jag åkte med.
Pappa gör det där han nu gör om dagarna, vi går upp och äter frukost tillsammans, sen ses vi för lunch och middag, men annars får jag roa mig själv pretty much. Fast det har jag ju, som de flesta vet, inga som helst problem med. Och faktumet att jag inte har bloggat sen jag kom hit, trots att jag har internet på rummet säger väl en hel del om hur road jag är här, hur otroligt det än låter. Hittills har jag spenderat dagarna med att strosa runt på stan, fika, sola och bada, get some serious shopping done och annat värt. Får jag tråkigt på stan så väntar både kabel-tv och dator på hotellrummet och räcker inte det så har jag med mig minst 15 avsnitt av Oz á 1 h, två böcker, Nintendo DS och ett ritblock. Så det går definitivt ingen nöd på mig. På kvällarna brukar det hållas konserter och igår gick vi på en jazzkonsert efter middagen, som var fett med najs. Typ så ligger det till ja.
Det var meningen att jag skulle fota en massa här men pga okänd anledning så jag jag inte fotat ett dugg. Idag var första gången jag tog med mig kameran ut (vilket jag senare kom att ångra) och det här var det enda motivet jag hittade som var värt att fota. Så enjoy tills vidare. Ne nu blir det alldeles för långt det här så jag sätter punkt efter detta och berättar mer senare. PZSUÜSS!y
